Minea - Världen

Minea är namnet på den historiskt inspirerade lågfantasyvärld i vilken Krigshjärtakampanjen utspelar sig. Världen följer samma naturlagar som vår, och saknar alltså inslag av magi eller övernaturliga element.

Teknologin och dräktskicket är hämtat från europeiskt 900- till 1600-tal beroende på kultur och område.

Mineas nyliga historia präglas av kriget mellan Gillet och Förbundet. Det har mestadels pågått i Jorgala, men invasioner med varierande framgång har försökts från båda sidor in i både Falisi, Valoi, Cordovien, och under KH9 Storjakowern.

Förbundet

Förbundet är på Krigshjärta 10 namnet på den allians som råder mellan Cordovien, Jorgalien och Danna’gil. På sidorna tillhörande denna flik av hemsidan kan du läsa mer om var och en av dem. Nedan kan du läsa mycket kort om hur och varför de är allierade med Cordovien, samt om förbundets krigsmakt.

Cordovien kan i grunden beskrivas som en välfungerande totalitär, religiös och planekonomisk enpartistat. Alla delar av kulturen genomsyras av en stark gemenskap som för det mesta gagnar medborgarna, men som också kan vända dig ryggen om du inte håller dig inom ramarna för vad som accepteras. Jämlikhet, en känsla av moralisk överlägsenhet och kollektivets bästa är starka drivkrafter för de flesta.

Danna’gil bor på Laiquantol, den västliga av Cordoviens tre stora öar. Trots att Laiquantol är en del av Cordovien finns ändå ett eget styre och Danna’gil tillåts till stor del sköta sig själva. Däremot deltar Danna’gil i cordovernas fälttåg på fastlandet, genom att bistå med soldater och viktiga civila funktioner i fältlägren.

Jorgalien är resultatet av Cordoviens invasion av fastlandet. Jorgalerna sägs vara ett syskonfolk till cordoverna, och Jorgalien är starkt beroende av Cordovien för försvar och administration. Landet har samma ekonomiska och politiska system som Cordovien. I teorin är landet självständigt, men i praktiken är Jorgalien en cordovsk lydstat.

Förbundets styrkor är uppdelade i olika slags trupptyper beroende på vapen, rustning och etnicitet. Det är dock alltid okej att blanda olika koncept och beväpningar inom en rote efter vad dess deltagare vill.

Cordovska stridande trupper är uppdelade i de tre gardena falkgardet, lejongardet och ulvgardet. Därutöver tillkommer även Jorgalska gardister och Danna’gilska trupper.

Falkgardet är det största och mest mångsidiga gardet. En falkgardist är vanligen beväpnad med svärd och sköld, armborst, spjut, eller något liknande. Falkgardet utgör ryggraden i Förbundets krigsmakt, och är väl lämpat att utföra många olika slags sysslor. Dess färger är gul och grön.

Lejongardet är Cordoviens tunga trupper. De har vanligtvis tung rustning och slåss med svärd och sköld, tvåhandssvärd, hillebard eller liknande. En lejongardist är väl lämpad att ta stryk för att bryta upp fiendeformationer och åsamka stor skada. Dess färger är vit och röd.

Ulvgardet är specialiserat på lätta spanings- och störuppdrag. De rör sig enkelt i skogen med lättare rustning, vanligtvis beväpnade med armborst, båge eller sköld och svärd. De utgör inte sällan flankerande trupper, är väl kamouflerade och bra är på att verka i terräng. Dess färg är brun.

Jorgalska gardister är organiserade i ett och samma garde i Jorgaliens regi. De liknar falkgardet i rustning och beväpning. Jorgalska gardister är trupper som rekryterats i Jorgalien för att skydda fosterlandet och sprida den jorgalska revolutionen. Dess färger är grå och brun.

Danna’gilska trupper är uppdelade på tre olika slags soldater. Shoal’va är krigare som slåss med närstridsvapen. De kan bära rustning och för dem är glav en populär beväpning. Jessai’va slåss med avståndsvapen som armborst eller gevär, och bär vanligtvis ingen eller lätt rustning. Utöver dessa finns också indair’va, som enklast kan beskrivas som ingenjörssoldater. De sköter och slåss med krigsmaskiner, rök och dylikt.

Sjukvårdare tar hand om och lappar ihop skadade gardister. De kan vara knutna till en fana, fänika eller brigad och utgör sjukvårdsresurser för hela gruppens soldater.

Utöver dessa finns också det cordovska ormgardet, som är landets säkerhets- och underrättelsetjänst. Det är ovanligt men förekommande att ormgardister tjänstgör öppet i fält med en fänika eller brigad. De inhämtar information, utför undercover-uppdrag och rensar ut problem innan de hinner växa till allvarligare huvudvärk för Cordovien.

Organisation

Här beskrivs hur Förbundets trupper är hierarkiskt organiserade, samt vad befäl för vardera nivå kallas. Organisationen är beskriven nedifrån och uppåt, eftersom den stora majoriteten av trupperna är vanliga soldater.

Rote

Den mest grundläggande enheten i armén är roten. Den består av ca 3-12 soldater som verkar tillsammans i fält, bor ihop och känner varandra väl. Den leds av en rotemästare med en lansför som ställföreträdande. Vid behov kan en rote delas upp i två eller fler delar, som i så fall kallas lansar. De leds i så fall av rotemästaren respektive landsför.

Fana

Ett samling av rotar, normalt ca 3-8, utgör tillsammans en fana. Även soldater i samma fana känner normalt varandra väl och och såväl umgås mycket på fritiden som verkar tillsammans i strid. En fana leds av en fänrik, som vid sin sida har 1-3 adjutanter som ställföreträdare.

Fänika

Flera fanor utgör en fänika. Den leds av en kapten, som vid sin sida har en kaptenssekond som ställföreträdare. Kapten och uppåt är sällan själv ute i strid, utan arbetar från lägret med samordning och planering. Ledningen för en fänika kan ha ett antal stabsfänrikar och klerker knutna till sig, som jobbar med att bistå kaptenen i att leda fänikan.

Brigad

Flera fänikor bildar tillsammans en brigad. Den leds av en brigadmarskalk, som vid sin sida har en brigadmarsalkssekond som ställföreträdare. Liksom kaptenen är brigadmarskalken sällan själv ute i fält, utan leder sina trupper från lägret genom att delegera och beordra sina underlydande kaptener. Ledningen för en brigad kan ha ett antal stabsfänrikar och klerker knutna till sig, som jobbar med att bistå brigadmarskalken i att leda brigaden.

Armé

Ytterst är alla trupper del av en armé. Det finns två arméer i förbundets krigsmakt på fastlandet; Norra Armén och Södra Armén. En armé leds av en armémarskalk, direkt utsedd av Salen, och har vid sin sida en armémarskalkssekond.

Gradvimplar

Alla förbundets trupper bär på höger axel på sitt uniformsplagg en liten gradvimpel, som visar vilken grad soldaten har. Bilden nedan förklarar hur gradvimplar ser ut och vad de betyder. Tack till Emil Rogvall för bilden.

Gradvimplar Förbundet

Cordover

Cordovien är ett land och en kultur som skiljer sig en hel del från vad vi är vana vid. Därför är det viktigt att du som tänkt spela cordov har åtminstone grundläggande koll på kulturen. Cordovien kan i grunden beskrivas som en välfungerande totalitär, religiös och planekonomisk enpartistat. Alla delar av kulturen genomsyras av en stark gemenskap som för det mesta gagnar medborgarna, men som också kan vända dig ryggen om du inte håller dig inom ramarna för vad som accepteras. Jämlikhet, en känsla av moralisk överlägsenhet och kollektivets bästa är starka drivkrafter för de flesta.

Visionen med Cordovien är att det gestaltas som ett samhälle där kollektivism, nationalism och paranoia är ledord. Inspiration till Cordovien kan exempelvis hittas hos 1900-talets totalitära diktaturer i Europa.

Cordovien i ett antal punkter

Cordovien är ett örike som består av tre större öar väster om kontinenten. Landet styrs av ett råd som kallas Salen. Huvudstaden heter Toulonne.
Cordovien är en välfärdsstat. Det finns utbildning, sjukvård och mat till alla landets medborgare oavsett arbetsförmåga.
Cordovien är ett slutet land. Det är få cordover i landet som träffat utlänningar. Undantaget är cordover i och från Askhamn, den enda staden som är öppen för handel med omvärlden.
Salen, Cordoviens regering, kontrollerar informationen som når medborgarna, och denna information är ofta ideologiskt färgad. En vanlig cordov har inte tillgång till någon objektiv information. Den propaganda som genomsyrar samhället är dock klokt utformad och inte lätt genomskådad. Salens information är normalt sett sann, men vinklad och ofullständig.
En stor majoritet av cordoverna älskar sitt land, och anser att Salen gör det som är bäst för landet och folket.
Cordovien är fullständigt jämlikt i teorin och klassmässigt förhållandevis jämlikt i praktiken. Det görs inte skillnad på människor baserat på deras könsidentitet. Klasskillnaderna är relativt små jämfört med resten av kampanjvärlden.
Det finns inga könsskillnader i dräktskick. Klara färger och knälång kjortel är normen för alla. Till det bär cordoven en så kallad pillerburksmössa på huvudet, och på benen antingen raka enkla byxor utan mycket vidd, eller hosor och brokor. Det anses ofint att försöka förhäva sig genom sin dräkt, men det är fullt normalt och uppskattat att bära olika sorters smyckning för deras inneboende skönhets skull, eller bära utmärkelser en fått för sitt föredömliga beteende.
Mark, boskap, jord, byggnader och transportmedel tillhör staten och hanteras gemensamt. En cordov har utöver det viss privat egendom i form av kläder och lösöre. Det är olagligt att egoistiskt samla på sig resurser för egen vinning.
Pengar används inte i den cordovska ekonomin. Arbetare får inte lön, utan hämtar ut de resurser de behöver och har rätt till hos den lokala administrationen. Arbets- och resursfördelning sköts av en omfattande nationell byråkrati.
Cordovien är militariserat. Alla medborgare som kan gör ett års värnplikt vid 15 års ålder. Den militära hälsningen används också civilt i mer formella sammanhang. För att göra hälsningen läggs höger hand mot bröstet och förs sen svepande ned mot höger och pekar på jorden med hela handen. Detta symboliserar blodet och hjärtat med handen på bröstet, och jorden med att handen pekar mot jorden i slutet av hälsningen.
Cordover har god arbetsmoral. Varje morgon i en by ställer dess invånare upp i en prydlig fyrkant, läser den cordovska Eden och lyssnar till vad den lokala byadministratören har för planer för dagen.
Den cordovska tron är intimt sammankopplad med nationen. Centralt för tron är att cordover har en själ, som är en del av Landssjälen, och att den som begravs i eller med cordovsk jord kommer återfödas. Cordover som befinner sig utomlands bär därför alltid med sig en liten påse med cordovsk jord, så att själen kan hitta tillbaka ifall cordoven stupar innan denne kommer hem. Om en cordov drunknar eller bränns kommer själen aldrig hitta tillbaka. Detta scenario är en mardröm som varje cordov vill undvika till varje pris.
Landssjälen måste hållas ren och obefläckad från ocordovskt beteende. Det innebär att dåliga individer måste få sitt beteende korrigerat eller rensas ut om de smutsar ned den. Att ange en kamrat är därför lojalt och patriotiskt, eftersom det håller själen ren och ser till att kamraten inte hinner sjunka så lågt att dödsstraff blir enda svaret.
En populär avrättningsmetod för allvarliga brott mot samhället är stening, eftersom hela byn tillsammans kan utföra den. Av de närvarande är det normalt ingen som tillåts stå över att delta i steningen.
Cordovien kan liknas vid en enpartistat. Tekniskt sett är Cordovien en diktatur under Salen, men för de allra flesta cordover är detta inte ett problem. Diskussion om systemet är tillåten innanför ramarna, men upproriska tankar och handlingar kan ge synnerligen kännbara straff.
Cordover lever i storhushåll där flera vuxna ansvarar för barnens fostran tillsammans. Två av dessa vuxna är vanligtvis cordovens biologiska föräldrar, men det förekommer också ofta att ett barn som av någon anledning behöver omplaceras uppfostras av ett annat storhushåll. Det är alltså inte alltför viktigt med blodsband i Cordovien, utan snarare med sociala band inom ens närmaste grupp. En cordovsk “syskon” är de människor hen växte upp med.
Cordovien är sexualliberalt. Cordover kan och får ha fler än en partner samtidigt. Detta är normalt. Preventivmedel är något som finns och används, särskilt i militären. Giftermål mellan två cordover är sällsynt men förekommande, och är på inget sätt konstigt. Som spelare behöver du aldrig spela på sexualitet och romantik om du inte själv vill och väljer det.

Dräktskick

Dräktskicket i cordovien är, liksom landet i övrigt, könsneutralt. Klara färger och knälång kjortel är normen för alla. Till det bär cordoven en så kallad pillerburksmössa på huvudet, och på benen antingen raka enkla byxor eller hosor och brokor. Det anses ofint att försöka förhäva sig genom sin dräkt, men det är fullt normalt och uppskattat att bära olika sorters smyckning för deras inneboende skönhets skull, eller bära utmärkelser man fått.

Namnskick

Cordover har franska namn. Namnen är uppbyggda av tre delar: [förnamn] [tillnamn] de [ort].

Förnamnet är ett valfritt franskt förnamn. Tillnamnet är något som beskriver personen, vanligtvis ett adjektiv. Ortsnamnet är den stad eller by varifrån rollen kommer. Det är inte viktigt att vara grammatiskt korrekt med tillnamnet, utan ta något passande och översätt med Google Translate om du behöver.

Exempel: Jacqueline Aimé de Vency, Dominic Téméraire de Aurillac, Valery Main du Fer de Bois.

Landseden

I Cordovien reciteras landseden varje morgon. Det gäller också förbundets trupper utanför Cordovien, som tillsammans läser eden på varje morgonuppställning. Den går som följer:

Den jord vi bruka, det vatten vi dricka
ska helgas och tjänas, i ande och i handling
Ty det är vår jord, ty det är vårt vatten
Vi tacka vårt rike för dessa gåvor
Mitt blod för Cordovien, Cordovien för mitt blod

De cordovska gardena

I Cordovien är krigsmakten uppdelad i garden med olika prägel. Alla cordovska yrkessoldater tjänstgör inom ett av dessa garden.

Falkgardet är det största och mest mångsidiga gardet. Gardets färger är gul och grön. Dess soldater, kallade falkgardister eller kort bara falkar, är väl lämpade att slåss på många olika sätt och med olika slags vapen och rustning. Falkgardet utgör ryggraden i den cordovska krigsmakten. Dess gardister slåss vanligtvis med svärd och sköld, armborst eller spjut, och kan vara allt från medeltungt rustad till orustad.

Lejongardet utgör Cordoviens tunga trupper. Dess färger är vit och röd. De slåss i tung rustning med större tvåhandsvapen som hillebard och tvåhandssvärd, men kan också slåss med svärd och sköld. De är väl lämpade att chockera och bryta upp fiendeformationer med sin förmåga att både ta stryk och åsamka stora skador på fienden.

Ulvgardet är specialister på spaningsuppdrag och störstrid i terräng. De har vanligtvis något lättare rustning och är väl kamouflerade i skogsmiljö. Deras vapen är vanligtvis båge, armborst eller svärd och sköld. De är bra på att slåss i svår terräng. Gardets färg är brun.

Utöver dessa finns också det mindre och mer undanskymda Ormgardet. De utgör Cordoviens säkerhets- och underrättelsetjänst, och verkar vanligtvis i det fördolda med att inhämta information på kreativa sätt, och med att göra något åt problem innan de hinner bubbla upp till ytan. Gardets färg är svart med inslag av rött.

Jorgaler

Jorgala är ett geografiskt område beläget i den sydvästra delen av Mineas enda kontinent. Området befolkas huvudsakligen av folket jorgaler, men i synnerhet i norra halvan finns även skaegiska bosättare. Jorgalerna har under merparten av sin historia varit ett förtryckt folk. De har styrts av utländska furstar och av skaegiska bosättare och behövt arbeta hårt för att klara sig.

Enligt gamla sägner är cordoverna och jorgalerna syskonfolk, och med detta syskonband motiverades den invasion av fastlandet som Cordovien företog. Detta kallas den Jorgalska revolutionen. Den gamla samhällsordningen skulle störtas och en ny byggas i dess ställe. Detta ledde till att staten Jorgalien bildades av det som är södra Jorgala, medan norra halvan av Jorgala bjöd motstånd och integrerades ännu mer med Gillet. Efter några års krig mellan Cordovien och Gillet har fronten stabiliserats tvärs genom landet.

Jorgaliens samhälle är byggt efter Cordovsk modell, och är i praktiken en lydstat till Cordovien. Jorgaliens flagga är en röd flamma omgiven av en röd ring, på grå bakgrund. Norra Jorgala styrs ännu av olika ickejorgalska furstar och är en del av Gillets ekonomiska nätverk.

Visionen med jorgalerna som folk är ett fattigt, enkelt, exploaterat och djupt religiöst folk, som dock har sin stolthet och sin uthållighet i behåll.

Religion

Jorgaler är religiösa. En tror på guden Jor som skapat världen och dess folk. En viktig del av religionen är ödmjukhet inför Jor, och jorgaler visar detta bland annat genom att inte vilja överglänsa skapelsen i sina kläder, om vilket du kan läsa mer nedan. Symbolen för den jorgalska tron är en ring, vilket alla jorgaler bär som halsband.

Dräktskick

För att inte överglänsa skapelsen bär jorgaler vanligen kläder i nedtonade nyanser, ofta grått och brunt. Symbolen för den jorgalska tron är en ring, vilket alla jorgaler bär som halsband.

Klädseln skiljer sig åt mellan kvinnor och män, men det är upp till dig som spelare vilken könsidentitet din roll har. Jorgalkläderna innebär för de som ser sig som män skjorta till nedanför midjan/halva låret, väst till nedanför midjan/halva låret, hosor och brokor eller smala byxor/knäbyxor, och för de som ser sig som kvinnor skjorta, livstycke, eventuell jacka och hellång kjol. Jorgaler använder gärna plagg som är figurnära. En bra riktlinje för dräkt kan vara svenskt 1600-tal.

En viktig del av den jorgalska tron är att inte framstå som att man försöker överglänsa skapelsen. Jorgaler undviker därför vanligen alltför klara färger. Det är oavsett det tillåtet att smycka sig och sina kläder, men för jorgaler är det vanligen i form av blommor och broderier.

Namnskick

Jorgaler har hebreiska namn enligt formeln [namn] bat [namn] om rollen identifierar sig som kvinna eller [namn] ben [namn] om rollen identifierar sig som man. Undvik namn som är alltför tydligt bibliska. Exempel på namn: Hanna bat Ayala, Benjamin ben Henoch.

Danna’gil

Ön Laiquantol är den västligaste av de tre öar som utgör Cordovien. På denna ö bor folket som kallas danna’gil. De är principfasta och traditionalistiska, och anser sig vara de sista ättlingarna till en teknologiskt och moraliskt överlägsen kultur. Danna’gil lider också av en del åkommor som står oförklarade. Kanske beror det på att de har varit genetiskt isolerade från omvärlden länge, kanske beror det på Laiquantols vatten eller bakgrundsstrålning. Ingen vet riktigt, men det är inte ovanligt att Danna’gil drabbas av exempelvis sterilitet eller långa och djupa depressioner. Det är också ganska vanligt att individer hos Danna’gil lever relativt länge jämfört med andra människor.

Det danna’gilska samhället är organiserat i olika hus. En danna’gil föds in i sitt hus och tjänar det hela livet. Husen agerar relativt självständigt och ansvarar för att tillgodose sina medlemmars behov med till exempel mat och utbildning. Monetära medel används sällan, då husen istället har en kollektivistisk organisering där huset äger dess resurser tillsammans. Bortsett från cordoverna har danna’giler sällan mött andra mänskliga kulturer.

Danna’gil är teknologiskt mycket framstående, men också otroligt konservativa och inåtvända. Man föraktar rentav nytänkande. Destruktiva vendettor mellan olika hus är inte ovanligt. Danna’gil anser inte att de uppfinner saker, de bara återupptäcker dem. Vidare är många av deras kreationer antika maskiner som ibland kan repareras, men inte återskapas.

Laiquantol styrs av ett organ som heter Rådet. Det består av medlemmar ur de mest inflytelserika husen och städerna, samt av framstående representanter från Arkivet som förvaltar och bevarar teknologi.

Inspiration till Danna’gil är historiska Japan, Wales, steampunk och Eldar 40K.

Dräktskick

Dräktskicket i Laiquantol är könsneutralt. En förkärlek för cordovska importerade tyger gör att danna’gil likt dessa föredrar klara färger. Långa figursydda klädedräkter eller rockar är populära plagg.

Huvudbonader förekommer rikligt men de är oftast designade för yrke eller väder snarare än prydnad. Danna’gil pryder gärna sina kläder med broderier inspirerade av natur och teknologi.

Namnskick

Danna’gilskt namnskick är walesiskt och bretagnskt inspirerat, men det är tillåtet att hitta på utifrån de riktlinjerna. Namnen är uppbyggda [förnamn] av hus [husnamn]. Det är fritt fram att hitta på husnamn baserat på keltiska namn. Det finns fyra hus som dominerar det politiska livet hos Danna’gil, och din roll kan komma från de husen med. De heter Rût, Agar, Glac le och Prismoai.

Exempel: Corentin av hus Agar, Aeronwen av hus Glyndŵr, Roparzh av hus Rût

Danna’gil och fortplantning

Detta avsnitt behandlar attityden till sex och fortplantning inom danna’gil-kulturen. Det ska dock påpekas att du som lajvare aldrig behöver spela på detta om du inte själv vill och väljer det. Vidare är det över huvud taget inte tillåtet att spela på intriger baserade på oönskade graviditeter.

Danna’gil har en komplicerad syn på sexualitet. Den är kommen ur viljan att hålla ättelinjerna “rena” samtidigt som sterilitet och asexualitet är vanligt. En gifter sig inte, men en skaffar livspartners. Sex utanför dessa relationer är tillåtet och vanligt, eftersom få danna’gil kan få barn tillsammans på grund av steriliteten. Från det att ett barn föds tillhör det sitt hus, och tas om hand av detsamma.

Gillet

Denna sida beskriver kortfattat företagsförbundet Gillet som spridit sig över kontinenten Minea. dess karaktär och uppbyggnad samt dess medlemmar och anställda. Det är nödvändigt att du som ska spela på gillets sida läser igenom informationen på den här sidan.

Oavsett vilket land och kultur din karaktär härstammar från påverkas du kraftigt av Gillets influenser och värderingar om du är en del av Gillet.

Företagskulturen är en ultraliberal kapitalistisk miljö som genomsyrar livet från minsta anställda civil och legosoldat till kompaniägare och finansiärer. Alla olika kulturer som utgör Gillet uttrycker det på sina egna sätt men hänsynslösheten, tävlingsinstinkten och fokuset på individen genomsyrar dem alla. Att vara bäst, prestera mest, vara rikast och uppvisa bäst kontrakt är förväntat av dig.

Samtidigt är det fint att kunna bidra mest till samhället. Att kunna sponsra en skola för fattiga, försörja en artist eller konstnär och adoptera folk som utmärker sig är ett sätt att visa sin överlägsenhet gentemot de som inte kan göra det.

Visionen med Gillet är att det gestaltas som samhällen där mångfald, tävlan och hänsynslöshet är ledord. Nästan alla roller tror på individens framgång där din vilja är det som avgör om du lyckas. Rika och lyckade personer är att inspireras av medan fattiga och kontraktslösa bara har sig själva att skylla för att de svälter.

I grunden är Gillet inspirerat av bland annat det tyska medeltida handelsförbund Hansan, diverse länders Ost- och Västindiska kompanier och av den råa atmosfären i de mörkare delarna av dagens liberala kapitalism.

Gillet i ett antal punkter

Gillet består av länder och kulturer som skiljer sig en hel del från vad vi är vana vid. Därför är det viktigt att du som tänkt spela i Gillet åtminstone har grundläggande koll på kulturen. Om du bara har tid att läsa en sak, läs den här listan.
Gillet heter egentligen Storjakowska handelsfederationen och är en sammanslutning av en stor mängd företag som tillsammans kontrollerar i stort sett all handel på fastlandet, jämförbart med Hansans kontroll över Östersjöhandeln under medeltiden. Gillet är väldigt mångkulturellt och öppet för alla med resurser att bli delägare. Det görs stor skillnad på att vara en del av Gillet och att enbart jobba för Gillet.
Gillets medlemmar: Det finns tusentals hus, företag, länder och städer inom Gillet som räknas som medlemmar. De mest inflytelserika är de tre stora husen som grundade Gillet. Militära hus Cretzer, teknologiska hus Ritter och kulturellt inflytelserika hus Veleno.
Tryckkonsten och det fria ordet är stort inom Gillet. Lokala tidningar och skvaller finns att köpa i alla städer, reklam delas ut och memoarer som berättar om individers förträfflighet går att köpa överallt. Störst är Observatören som finns över hela världen. Många tjänster utlovas för ett gott ord i Observatören.
Kontrakten du har är vad som avgör ditt värde och ses som heliga. Att vara kontraktslös är att vara värdelös i samhällets ögon. Att bryta ett kontrakt innan det löpt ut är att göra dig opålitlig för all framtid.
Har du ingenting finns ingen hjälp att få i samhället. Det finns inget skyddsnät, det finns ingen hjälp. Man kan bara klättra uppför samhällsstegen genom att klättra på sina likar.
Gillet som helhet är jämlikt mellan kön, sexuella preferenser och härkomst även om varje region ser sig som skapelsens krona. Dina tillgångar och kunskaper är vad som avgör var på stegen du står.
Dräkterna för de olika kulturerna inom Gillet har inspirerats främst av historiska förlagor. Storjakowern är inspirerad av renässansen i Europa, från engelsk tudor till italienskt snitt och där knektar och soldater är inspirerade av tyska landsknektar. Skaegi i Norr är inspirerad av vikingatid medans Hessbrand är inspirerat av senmedeltid/tidig renässans. Starka färger är normen!
Gudsdyrkan inom Gillet är väldigt ovanligt. Istället tenderar religion och tro att handla om att dyrka helgon som i Dönland eller förfäder som i Skaegi. Helgon och förfäder står för och symboliserar oftast en förmåga eller karaktärsdrag och det är det en ber om eller vill efterleva. Sankt Walter dyrkas ofta av officerare för hans kunskap om krig medan Sankt Martin dyrkas för sin slughet och överlevnad. Det finns ett helgon eller förfader för allt, stort som smått. Deltagare kan gärna hitta på egna helgon för dyrkan på lajven.
Fattigdom är utbrett. Det är en vanlig uppfattning att var och en är sin egen lyckas smed, och att rikedom kommer till den som arbetar hårt. Det är dock få som lyckas klättra ordentligt. Den utbredda majoriteten av alla som lever under Gillet är folk som kämpar för att klara sig genom livet. Vissa är fast i vad som kan kallas skuldslaveri medan andra pantsatt sina ägodelar för att ta lån. Andra kan vara fast i osäkra anställningar. Som spelare får du gärna spela på någon slags ekonomisk press eller utsatthet.

Gillets krigsmakt

Här beskrivs hur Gillets krigsmakt är hierarkiskt organiserad, samt vad befäl och trupp på olika nivåer kallas. Organisationen är beskriven nedifrån och upp, eftersom den stora majoriteten av trupperna är vanliga soldater. Gillets krigsmakt präglas av dess ekonomiska system, och det finns en till synes oändlig uppsjö av legoknektar organiserade i olika stora grupper.

Kampgrupp

Den mest grundläggande enheten är en kampgrupp. Det är en grupp på ca 3-12 soldater som verkar tillsammans i fält, bor ihop och känner varandra väl. Den leds av en webel, som vid sin sida har en gefreiter som ställföreträdande befäl.

Kompani

Ett antal kampgrupper, normalt 3-8, utgör tillsammans ett kompani. Soldater i samma kompani känner normalt varandra ganska väl och såväl umgås på fritiden som verkar tillsammans i strid. Ett kompani leds av en hauptmann, som vid sin sida har 1-3 leutnanter som ställföreträdare.

Regemente

Flera kompanier utgör tillsammans ett regemente. Det leds av en oberst, som vid sin sida har en oberstleutnant som ställföreträdare. Befäl på den här nivån och uppåt är sällan själva ute i strid, utan leder sina trupper från lägret och arbetar med planering och samordning. Ledningen för kompaniet kan ha ett antal stabsweblar knutna till sig för att bistå i planerings- och ledningarbetet.

Armé

I de fall där stora trupper samordnas av samma person eller företag inordnas de i samma armé. Den leds av en general, med en generalleutnant som ställföreträdare. Eftersom en armé är hutlöst dyr är det ovanligt att trupper organiseras på denna nivå.

Befälsband

Alla befäl i Gillets militära organisation bär ett befälsband över överkroppen, som visar vilken grad befälet har. Det ska bäras av alla befäl, men det spelar ingen roll över vilken axel det hänger. Bandens färg framgår enligt bilden nedan. Tack till Emil Rogvall som skapat bilden.

Befälsband

Jakower

Storjakowern är namnet på ett område beläget mitt på Mineas västkust. En person som kommer härifrån kallas en jakow (pl. jakower). Trakten kring bukten Jakowerkusten är Mineas finansiella centrum, och det område där Gillets inflytande är som allra starkast.

Storjakowern är också det område i Minea där de värderingar som förknippas med Gillet är som allra starkast. Individens totala frihet och jakten efter ändlös profit dominerar tankelivet. Jakowern har inget centralt styre, utan landet består av oräkneliga små stadsstater som ömsom samarbetar och ömsom är i konflikt med varandra.

En jakow som vet vad hen vill vet att inga dörrar står stängda för den driftige. Baksidan av detta är att det i Jakowern finns en stor mängd utnyttjade arbetare som inte får någon som helst hjälp av samhället, eftersom de uppenbarligen är för lata och odugliga för att förtjäna rikedom. Detta ses som helt naturligt, även bland de flesta fattiga. De råkar ju bara vara fattiga just nu, men snart kommer självfallet deras chans, eller hur?

Rikedom ska synas. Hur ska andra annars veta att man är rik? Det är därför vanligt inom jakowsk kultur att den som har råd gärna har pråliga kläder och så mycket bling hen har råd med.

Namnskick

Jakower har tyska namn enligt formeln [förnamn] [efternamn]. Exempel: Gilda Adler, Bruno Wallenstein, Gertrude von Babenburg.

Dräktskick

Jakowskt dräktskick är renässansinspirerat mode, i synnerhet så kallade landsknektsdräkter. Skjorta, jacka, kjol, byxor och klänning är vanliga plagg att kombinera på passande sätt. Ju mer slits, puff och bling en roll har, desto rikare är rollen/har rollen varit.

Falisier

Falisier har många likheter med knektkonceptet i stort, men drar estetiskt mer inspiration från östeuropa. Falisi styrs av en feodal struktur, men det finns också de som brutit mot den feodala strukturen och lever mer fria liv, ofta som exempelvis legoknektar eller plundrare.

Hessbrännare

Hessbrand är beläget i nordöstra Dönland. Det är en bergig och skogig del av världen. Dess invånare, kallade hessbrännare, lever ett hårt liv för att klara sig. De är ett seglivat, praktiskt och envist folk som är vana vid att inget kommer gratis. De två enskilt största näringarna i Hessbrand är gruv- och skogsarbete. Från detta utvinns huvudsakligen svavel och salpeter, som används för Gillets framställning av krut. Hessbrännarna har vanligen de smutsigare och lägre betalda arbetsuppgifterna. Utöver detta är det vanligt att försörja sig på jordbruk, jakt eller som legosoldat.

Det finns få städer och inget enat eller centralt styre i Hessbrand. En hessbrännares viktiga tillhörighet är istället klanen. Liksom stadsstaterna i Dönland sköter de hessbrandska byarna sig själva – vilket i praktiken innebär ändlösa släktfejder och att argument inte sällan avgörs med knytnävarna.

I Hessbrand talas dialekten hessbrandska (engelska) vid sidan av allspråket (svenska). Dessa två är inlajv bara dialekter av samma språk, och alla som talar det ena förstår det andra. Det är aldrig krav på att tala engelska för att spela hessbrännare. Engelska kan även användas av andra off-game skäl, varför en också bör beakta att alla som talar engelska inte är Hessbrännare.

Hessbrännarna är av sin natur fientligt inställda mot allt som är annorlunda. Det sträcker sig från såväl den ingifta kusinen och de där underliga typerna i grannbyn till stadsfjantarna i södra Hessbrand. Ordspråket ”min kusin och jag mot världen, mina syskon och jag mot kusinerna” sammanfattar bra mentaliteten i Hessbrand. Det folk som får utstå mest spott och spe från hessbrännaren är vanligen jakowerna.

Notera att hessbrännarnas typ av rasism aldrig går på off-attribut utan snarare på t ex en karaktärs härkomst, fåniga seder eller fula kläder. Inte heller går den på sexualitet eller kön, hessbrännare lägger sig inte i vem du ligger med, vem du blir kär i eller vad du har för kön. Det är ju upp till var och en att själv avgöra.

Visionen med hessbrännare är att de är fattiga och exploaterade, men också kaxiga och uthålliga. Inspiration hämtas huvudsakligen från Irland under medeltiden.

Dräktskick

Kläderna i Hessbrand består av doublet och hopsydda hosor, eller fotsid cotehardie med hätta/struthätta. Mönstrade tyger är vanligt i Hessbrand, och vanligaste färgerna är de som enkelt och billigt går att få till med växtfärger hemmavid. Alltför bjärta färger anses ohessbrandskt och givet kulturens xenofobiska drag är det inget man vill vara. Miparti förekommer, vanligast i hättan eller i cotehardier i kombination med rutigt. Klädedräkten är könsneutral, vilket innebär att vem som helst kan ha cotehardie eller doublet/hosor.

Namnskick

Hessbrännare har irländska namn enligt formeln [förnamn] [efternamn]. Exempel: Saoirse O’Connor, Cian Callaghan, Moira Cassidy.

Skaegi

Skaegi är beläget längst i norr på Mineas fastlands västkust. Folket som bor där kallas också Skaegi (pl. skaegier).

Kulturen värderar heder allra högst. Att bryta mot ett löfte är otänkbart, även mot en fiende. Hedern kan också ta sig uttryck i att det anses ohederligt att slåss mot en underlägsen fiende. Det skaegiska samhället tillåter handel och innehav av trälar.

Dräktskick

Skaegi är dräktmässigt inspirerat av nordisk vikingatid. På överkroppen innebär det underskjorta, lång tunika eller kaftan. På underkroppen pösbyxor eller raka byxor. Benlindor är vanligt. Ett alternativ är också hängselklänning. Kläderna är inte könsbundna och du väljer själv hur du vill klä dig. Ju mer färg och besmyckningar, desto rikare är rollen.

Namnskick

Det skaegiska namnskicket är fornnordiskt/vikingatida. Namnen byggs vanligen upp av ett förnamn, ett eventuellt binamn som beskriver rollen, samt son/dotter av mor/fader.T.ex. Mode Adalmärke, son av Åslög Stora eller Embla, dotter av Rodmund Röde.

Jorgaler

Jorgala är ett geografiskt område beläget i den sydvästra delen av fastlandet. Området befolkas huvudsakligen av folket jorgaler, men i synnerhet i norra halvan finns även skaegiska bosättare.

Jorgalerna har under merparten av sin historia varit ett förtryckt folk. De har styrts av utländska furstar och av skaegiska bosättare och behövt arbeta hårt för att klara sig.

Efter några års krig mellan Cordovien och Gillet har fronten stabiliserats tvärs genom Jorgala. Den södra delen är på pappret självständig, men kontrolleras i praktiken av Cordovien. Denna del av Jorgala kallas för Jorgalien. Den norra delen av Jorgala är fortfarande förhållandevis självständig, även om skaegiska bosättare äger stora delar av marken och har jorgalerna som tjänare eller trälar. Gillet har numera endast inflytande i norra Jorgala och de jorgaler som gestaltas på Gillessidan är antingen sydjorgaler som flytt undan cordoverna, eller nordjorgaler som levt fria eller i varierande beroendeställning till skaegiska bosättare. Sedan cordovernas invasion av södra Jorgala har också Gillets inflytande över norra Jorgala stärkts.

Jorgaler är religiösa. Man tror på guden Jor som skapat världen och dess folk. En viktig del av religionen är ödmjukhet inför Jor, och jorgaler visar detta bland annat genom att inte vilja överglänsa skapelsen i sina kläder, om vilket du kan läsa mer nedan. Symbolen för den jorgalska tron är en ring, vilket alla jorgaler bär som halsband.

Visionen med jorgalerna som folk är ett fattigt, enkelt, exploaterat och djupt religiöst folk, som dock har sin stolthet och sin uthållighet i behåll.

Religion

Dräktskick

För att inte överglänsa skapelsen har jorgaler vanligen kläder i nedtonade nyanser, ofta grått och brunt. Symbolen för den jorgalska tron är en ring, vilket alla jorgaler bär som halsband.